När jag kom hem från jobbet idag ringde min syster och frågade om vi inte kunde åka till skogen med hundarna. En aning chockad av att det kom från henne sa jag ja ;)

Väl ute i bruses skog gick vi till en inhägnad (som tydligen egentligen inte va en inhägnad att rasta hundar i). Grinden va lite dålig men jag tänkte att jag skulle ha koll på hundarna. Efter ett tag började de jaga fåglar samtidigt som det kom en golden retriver gående utanför inhägnaden. Fågeln flög längs staketet, mot utgången. Självklart springer hundarna ut, dessie i täten. Dessie springer efter fågeln, Doris springer halvvägs fram till hunden, stannar och tittar, sen vänder hon och springer efter fågeln. Längre och längre bort. Jag e van vid att de kommer tillbaka, eller iallafall dessie, efter ett tag men de fortsatte bara längre och längre bort. Jag ropade och visslade men det hörde inte. Jag hade inte blivit så orolig och det inte funnits en väg bakom en kulle inte så långt bort.. Jag gick efter de, pulsade fram i snön. De stannade och tittade på mej då och då men fortsatte sen att sniffa runt. Efter ett började de gå upp för kullen, paniken började bubbla upp. Så såg jag att Doris stannade och titta på mej. Jag kallade på henne och sa att jag hade godis. Hon började springa mot mej och jag upprepade att jag hade godis och att hon va duktig. Jag fick tag i henne! Dessie däremot va fortfarande långt bort men jag började gå tbx med Doris i famnen. Jag kan knapt smälta att det va Doris som kom tbx först! Duktig flicka. Dessie kom snabbt pulsande genom snön mot mej när hon såg att jag gick och doris va inte kvar.
Jag slängde in de i hägnet och jag och syster ställde oss vid grinden så ingen skulle rymma igen.

Dessie och Doris lekte länge med den 1 åriga golden retrivern som också skulle in i hägnet. Det gick riktigt bra. Jag kände att det inte va någon fara att de skulle bli bråk då Doris inte brydde sej om den från början, den va vara ett år, en hane och verkade inte vara av den framfusiga dominerande typen. Jag hade rätt det gick kanon. Han ignorerade båda två när de skällde på honom och de lekte lagom mycket med varandra. Han joggade fram när de två små jagade honom så fort de kunde. Han va en perfekt lekkamrat och perfekt för Doris att umgås med tillsammans med dessie. Jag vet inte om jag berättat det innan men dessie och Doris gaddar ibland ihop sej, eller de har gjort det två gånger typ. Vi borde inte oroa oss för det och nu fick jag svar på det. Med rätt hund går det super bra!

Jag blev så stolt över Doris idag. Hon bara växer och växer i mina ögon! Hon kom först när de stack och hon skötte sej super när de va i hägnet. Duktig hund!
Sen gick vi en runda lugt och fint i koppel. Sen lastade vi in oss i bilen och körde hem! Intressant och rolig dag! :)